Läs här för att bilda dig en översikt över hur en twar-sjukom kan ta sig uttryck hos dig. När du får en bättre överblick över sjukomen twar så kan du lättare gå vidare och läsa din information som är viktig för dig. Du slipper spendera flera timmar på att surfa runt och läsa information på olika ställen för att försöka få en klarare bild över hur din twar-sjukom hänger ihop. Var du kan hitta mer information om symtom, provtagning och vad det innebär för din kropp om du har drabbats av sjukdomen.
Vad har du drabbats av när du blir sjuk i twar?
När du har en sjukdom orsakad av vad som vanligen kallas för twar så har du drabbats av en mikroorganism. Du har drabbats av en bakterie som är så pass liten att den i funktion och form hamnar någonstans mellan ett virus och en bakterie. Den klassas dock som en bakterie.
Bakterien som gör att du blir sjuk kallas för Chlamydophila pneumoniae. Som du säkert kan lista ut med tanke på namnet så tillhör bakterien samma släkte som den ökända klamydiabakterien som ger dig könssjukdomen med samma namn, klamydia.
De var inte förens under 60-talet som forskare kunde isolera bakterien och studera den. Det tog ytterligare många år innan man började först hur bakterien uppträder och hur den fungerar. I två första bakterien stammarna som forskarna lyckades isolera gav sedan upphov till namnet TWAR (sjudomen).
>> Klick här för att läsa mer om Chlamydophila pneumoniae.
Hur du vet att du drabbas av en twar-sjukdom
Det är inte osannolikt att du har drabbat av en twar infektion någon gång i ditt liv. Din kropp kan nästan alltid bekämpa twar och du återhämtar dig helt naturligt och blir frisk. Ofta vet du inte ens om att du har haft en twar infektion.
I mycket ovanliga fall så kan du drabbas av kronisk twar, din kropp klarar inte själv av att bekämpa infektionen du har fått. Det hände till exempel Gunde Svan, läs om Gunde Svans twar historia här.
När du har blivit sjuk i en twar infektion så tar det sig uttryck i att du får vad som liknar en vanlig förkylning men du får dras med den under en längre tid, flera veckor eller kanske flera månader innan du blir frisk. Ibland så kan du också drabbas av lunginflammation som en följdsjukdom av en twar infektion.
De vanligaste symtomen på att du har drabbats av twar är långvariga förkylningssymtom, ovanlig trötthet, ont och slem i halsen, nedsatt fysiskförmåga.
>> Klicka här för att läsa mer om twar symtom.
Hur din läkare fastställer att du har twar
Efter som symtomen för twar är mycket olika från person till person och även relativt ospecifika för din sjukom så behöver din läkare göra ett antal laboratorieprov.
När du smittas av twar för första gången så bildar din kropp antikroppar som din läkare kan se i ett blodprov. Dessa antikroppar som du bildar mot twar kallas för IgM-antikroppar. När du har haft sjukomen under en längre tid utvecklar din kropp också såkallade IgG-antikroppar som också syns i ditt blodprov. Smittas du en andra gång så är det svårare att tolka de antikroppar som du har bland annat på grund av att de IgG-antikropparna som du bildade vid din första infektion kvarstår under resten av ditt liv.